Vattenfall har en över 100 år lång historia. Här finns mycket att vara stolt över och mycket att lära sig av. Vi var med och byggde folkhemmet och det moderna Sverige. Det finns många historier att berätta, från Vattenfalls bildande till idag.

Vattenfalls historia och kulturarv

After 15 years of development: Vattenfall's views on wind power in 1988 (in Swedish)

Månadens video:

Vattenfalls syn på vindkraft 1988

Redaktörens val

Tidig vindkraft

På jakt efter alternativ energi

Resor ger inspiration

Fossila bränslen på agendan

Klimatfrågan tidigt med i diskussionen

Berätta din historia

En ny vardag med el

Elektriciteten innebar en revolution för samhället. Först för industrin i slutet av 1800-talet, sedan för hemmen och landsbygden. I Sverige blev revolutionen möjlig tack vare vattenkraften.

Innan Vattenfall fanns

Elektriciteten fick sitt genombrott på 1800-talet. En svensk var en av dem som löste problemen.

Elen ändrade folks vardag

Elektricitetens intåg i hemmen förändrade människans sätt att leva. Inte minst kvinnornas.

Visa alla

Artiklar

Innan Vattenfall fanns

Den fjärde september 1882 knäppte Thomas Alva Edison på strömmen i elverket vid Pearl Street Station i New York. Ett genombrott för den moderna eldistributionen. För elindustrin fanns dock fler problem kvar att lösa. En svensk var en av dem som lyckades formulera svaret.

Elen ändrade folks vardag

Elektricitetens intåg i hemmen förändrade för alltid människans sätt att leva. I vardagen ändrade elbelysningen dygnsrytmen. Och i hemmet försvann tunga uppgifter i hushållsarbetet, vilket fick en enorm betydelse – inte minst för kvinnorna.

Elektrifierad järnväg i 100 år

År 2015 var det 100 år sedan Malmbanan elektrifierades. Det blev startskottet för järnvägens fortsatta elektrifiering. Men från början var det var inte självklart att det var Vattenfall som skulle ansvara för järnvägens elförsörjning.

Landsbygdens elektrifiering

Genom ett intensivt upplysnings- och informationsarbete från bland annat Vattenfall elektrifierades den svenska landsbygden. Men det var lokala distributionsföreningar som tog det ekonomiska ansvaret för utbyggnaden.

Vattenfalls marknadsföring

Det var först inför avregleringen av elmarknaden i början av 1990-talet som marknadsföring och reklam för varumärket fick avgörande betydelse för Vattenfall. Kampanjen ”två hål i väggen” fick stort genomslag hos allmänheten. Kampanjer i propaganda- och informationssyfte var däremot inget nytt.

Konsten att mäta och ta betalt för el

Elkundens inställning till elleveransen har ändrats från att ha varit en omvälvande händelse i livsmönstret när elektrifieringen började till att bli en självklarhet när man trycker på knappen. Men elräkningen var länge ett snårigt och svårbegripligt dokument som skapade stor frustration. Med dagens teknik har räkningen blivit lättare att förstå, men det finns fortfarande möjligheter till förbättring.

Bilder

VF000006.jpg

Hissmofors kraftverk

vf200085.jpg

Demonstrationsbussen besöker landsbygden

VF100006.jpg

Utställningsbussen kommer till stan

VF001047.jpg

Elektrisk belysning vid Näs sågverk, 1878

VF000004.jpg

Kraftverket i Hällsjön

VF001048.jpg

Vattenfall bistår med råd till en lokal distributionsförening

VF000011.JPG

Propagandabuss

VF001049.jpg

Den elektriska plogen, 1920-tal

Visa alla

Videor

Commercial: Två hål i väggen - tatueringen

Reklamfilm: Två hål i väggen - tatueringen

Reklamfilm: Två hål i väggen - gymmet

Elvärme i villor och fritidshus

Vebacka och Eltomta

Ram-El

Jimi Hendrix på Gröna Lund 1968

Så ska vi ha't

Visa alla

Stäng

Från vattenkraft till solceller

Under första hälften av 1900-talet byggde Vattenfall en rad storslagna vattenkraftverk. När vattenkraften byggts ut krävdes det nya energikällor för att tillgodose behovet av el.

Pionjärverken

Under loppet av några år byggdes tre gigantiska och arkitektoniskt fascinerande vattenkraftverk.

”Den svenska linjen”

Efter andra världskriget växte "den svenska linjen" fram. Hur Sverige kunde dra nytta av kärnkraften.

Visa alla

Artiklar

Pionjärverken

Den framväxande industrin och järnvägen spelade en stor roll för lokaliseringen av Vattenfalls första vattenkraftverk. Under loppet av några år byggdes för den tiden tre gigantiska, och arkitektoniskt fascinerande, anläggningar i Trollhättan, Porjus och Älvkarleby. Vattenfalls pionjärverk.

Nybyggarsamhällen växer upp

Många av de stora vattenkraftverken byggdes i ödemarken. Till byggena behövdes stora arbetsskaror – under begränsad tid. Det ledde till att nya samhällen snabbt växte upp. Och i de flesta fall monterades ner när bygget var klart.

Väldiga investeringar i vattenkraft

Under och efter andra världskriget steg efterfrågan på elektricitet dramatiskt. Alla prognoser slogs. Vattenkraften fick nu byggas ut i en rasande takt. Detta var också möjligt tack vare de fallrätter Vattenfall förutseende nog förvärvat långt tidigare.

”Den svenska linjen”

Framtidsoptimismen var stor i Sverige efter andra världskriget, och tilltron till svenska tekniska lösningar stark. Det var i denna miljö som ”den svenska linjen” växte fram. Det vill säga hur Sverige i framtiden kunde dra nytta av den lovande atomkraften.

Storsatsning på kärnkraft

När kärnkraften började byggas ut upplevde Vattenfall en ny byggboom. I likhet med vattenkraftsepoken byggdes det i raskt takt. Både arbetsplatsen i Ringhals och Forsmark var den tidens största.

Tidig vindkraft

Det tog många år innan vindkraft tog steget från att vara en lovande till en etablerad energikälla. Sveriges första försöksanläggning avslutades bokstavligen med ett brak. Tiden talade emellertid för denna energiform – idag är Vattenfall en av Europas ledande producenter av vindenergi.

Fossila bränslen på agendan

När Vattenfall i mitten på 1950-talet förstod att vattenkraftsutbyggnaden led mot sitt slut började man titta på alternativa sätt att producera el. Huvudkandidaterna var först olja och atomkraft. Men oljekriserna 1973 och 1979 och kärnkraftsavvecklingsbeslutet 1980 ställde allt på ända.

Bilder

VF000013.jpg

Olidestationen byggs

VF000019.jpg

Arbetarbostäder i Porjus

VF000028.jpg

Ume älv

VF000027.jpg

Ångermanälven

VF000031.jpg

Ågesta kärnkraftverk

VF000030.jpg

Stadsforsen kraftverk

VF000038.jpg

Reaktorlock

VF000046.jpg

Vindkraftverk, Humlekärr

Visa alla

Videor

Det hände 1955

Dags för kärnkraft

Naturgasen är här

Den nya sjön

Krafttag i kristid

Klart Forsmark

Ringhals – kärnkraft på Västkusten

Porjus – Nämforsen - Hölle

Visa alla

Stäng

Hela Sverige blir elektriskt

I elektricitetens barndom rådde hård konkurrens kring uppbyggnaden av elnäten. Efter en period av samarbete kom nya regler om konkurrens på elmarknaden.

Ett stamnät blir till

För att den norrländska vattenkraften skulle kunna nå Sveriges södra delar behövdes ett nationellt nät.

Storm gav säkrare el

En naturkatastrof riktade strålkastarljuset mot hur sårbart det svenska samhället var.

Visa alla

Artiklar

Nätutbyggnad – från konkurrens till monopol

Den första tidens eldistribution kännetecknades av konkurrens och nära nog en ”vilda västern”-situation. Varje kraftbolag drog sina egna ledningar. Men den ökande elkonsumtionen tvingade fram standarder, samarbeten – och monopol.

Ett stamnät blir till

För att den norrländska vattenkraften skulle kunna nå Sveriges södra delar behövdes ett nationellt nät. Vattenfall och privata aktörer fick lov att samarbeta i frågan. Men riksdag och regering valde så småningom att ge Vattenfall monopol på ledningarna.

Den effektiva samkörningen

Det svenska systemet har sedan mycket tidigt präglats av samarbete mellan kraftbolagen. På så sätt har bolagen kunnat optimera sin kraftproduktion, och producera elen på de ställen där det har varit billigast. Detta samarbete utvidgades under 1970-talet till att även omfatta Norden.

Förebild för en avreglerad elmarknad

De svenska kraftbolagen, däribland Vattenfall, var till en början negativt inställda till en avreglerad elmarknad. Men Vattenfall anpassade sig snabbt. När den nordiska marknaden väl hade avreglerats blev den förebild för andra europeiska länder.

Planerarens dilemma

Att få elproduktionen att matcha efterfrågan är inte lätt. Bygger man för få kraftverk blir det elbrist och bygger man för många blir det dyrt. Utvecklingen i Sverige och för Vattenfall visar exempel på båda fallen.

Eldistribution – den fysiska länken till kunden

Vattenfalls engagemang i de lokala elnäten har växt. I dag är cirka 18 procent av landets elkunder anslutna till Vattenfalls elnät. Men det har inte varit lätt att få till en bra reglering av elnätmonopolet.

Storm gav säkrare el

En naturkatastrof riktade strålkastarljuset mot hur sårbart det svenska samhället var. När elen slutade fungera, slutade också det mesta att fungera. Det fick Vattenfall och andra elnätsföretag att kraftigt öka investeringstakten för att göra näten säkrare i alla väder.

Bilder

VF000060.jpg

Älvkarleby kraftverk

VF000122.jpg

Smarta nät

vf200093_880.jpg

Christmas card with the Power Control personal from 1971

Julkort med Kraftkontrollpersonalen från 1971

stamnatetforel2017.jpg

Stamnätet för el 2017

VF000059.jpg

Trollhättan kraftverk

VF000063.jpg

Västra regionledningen

VF000207.jpg

Kabelskåp i Bjurfors

VF001011.jpg

Prognos gjord 1972: Elförbrukningen 1960–1990

Visa alla

Videor

Lysande tider

Den svenska modellen

Elmarknad i förändring - Vattenfall

Släck av

Rallare till väders

Visa alla

Stäng

Entreprenörsskap och kreativitet

Vattenfall har allt sedan grundandet sökt ny kunskap till utveckling och förnyelse. Ibland genom resor och samarbeten. Andra gånger genom att lösa problem på ett oväntat sätt.

Flygande pionjärer

Sveriges första reguljära flyglinje hjälpte 400 män att arbeta i väglöst land i den lappländska ödemarken.

Bilsäkerhetsbälte “typ Vattenfall”

Säkerhetsbältet var ett resultat från Vattenfalls arbete med att förhindra arabetsplatsolyckor.

Visa alla

Artiklar

Vattenfall och Asea – ett perfekt utvecklingspar

Under 1950-talet var Sverige tack vare det unika samarbetet mellan Vattenfall och Asea världsledande inom högspänningstekniken. Tillsammans skapade en stor statlig upphandlare och ett privat företag stora exportframgångar för Sverige.

Rekord i bergsprängning

Under 1950-talet slog Vattenfall en mängd rekord vid kraftverksbyggena i Harsprånget och Stornorrfors. Det lyckades man med tack vare skickligt yrkeskunnande och ”the Swedish method”, teknik utvecklad av de svenska företagen Atlas Diesel och Sandvik i samarbete med Vattenfall.

Flygande pionjärer

När Suorva-dammen skulle byggas i början av 1920-talet ställdes Vattenfall inför ett delikat problem. Under tre års tid skulle 400 man bo och arbeta i väglöst land i den lappländska ödemarken. Helt avskärmade från omvärlden. Lösningen blev Sveriges första reguljära flyglinje och Sveriges första trådlösa telegraf.

Bilsäkerhetsbälte “typ Vattenfall”

Utvecklingen av säkerhetsbältet i Sverige var inte ett resultat av svensk bilindustris uppfinningsrikedom. Det var i stället en produkt av Vattenfalls arbete med att förhindra och förebygga olyckor på sina arbetsplatser.

Resor ger inspiration

För att utveckla företaget har vattenfallare alltid rest ut i världen för att lära och inspireras av andra. Förvånansvärt ofta har resan gått västerut till USA. Inför många avgörande steg i Vattenfalls utveckling har man lärt av den stora grannen i väster.

På jakt efter alternativ energi

Nöden är uppfinningarnas moder. Vattenfall har utforskat och experimenterat med många alternativa energilösningar. Både hur man kan spara energi och använda nya energikällor.

Det smarta hemmet

Under den stora it-yran i slutet av 1990-talet spirade utvecklingsidéerna hos både etablerade företag och så kallade start-ups. Även hos Vattenfall, som lanserade det intelligenta hemmet. Men som så många andra av den tidens internetrelaterade innovationer slutade det mer eller mindre med ett fiasko.

Bilder

VF000545.jpg

Godstågslokomotiv

vf000542.jpg

Tidningsartikel rörande invigningen av västra stambanans elektrifiering och Lilla Edets kraftstation

vf000543.jpg

Program från invigningen av elektrifiering av järnvägen med el från Porjus kraftstation

VF220004.jpg

Vattenfalls generaldirektör och Aseas VD i VD:ns jaktstuga 1940

lkab682.jpg

Malmbanan

VF000544.jpg

Porjus och Malmbanan, tidigare Riksgränsbanan

VF000071.jpg

Stornorrfors kraftverk

VF000079.jpg

Hästfora till Suorva

Visa alla

Videor

Bergtagen

Det hände 1957

Uppdrag 2000

Det koldioxidfria kraftverket

Gotland och elkraften

Suorva - Dammbygget i vildmarken

Värmepump för kung och fosterland

Visa alla

Dokument

hvdc_the_gotland_cable_an_engineered_power_jewel_in_the_baltic_sea._by_stig_gothe.pdf

Title:

HVDC: Gotlandskabeln, en kraftöverföringens juvel i Östersjön. Av Stig Göthe

vattenfalls_del_i_gotlands_elutveckling_med_fokus_pa_hvdc._av_stig_gothe.pdf

Title:

Vattenfalls del i Gotlands elutveckling med fokus på HVDC. Av Stig Göthe

Visa alla

Stäng

I hetluften

Elens betydelse för samhällets utveckling överskuggade länge nackdelarna med utbyggnaden av vattenkraften. Men tiderna förändrades, och Vattenfalls verksamhet hamnade i skottgluggen.

Kritikstorm mot Vattenfall på 1920-talet

Vattenfall kallades för "rötägget bland kommunikationsverken".

Motstånd mot kärnkraft

Kärnkraftsfrågan har kantats av politiska motsättningar, och ovisshet för Vattenfall.

Visa alla

Artiklar

Vattenkraften ifrågasatt

Överenskommelsen mellan Vattenfall och naturskyddsrörelsen – Freden i Sarek – blev inte någon slutpunkt för konflikten om älvarnas utbyggnad. Den hade knappt börjat. Under tio års tid skärptes tonläget radikalt mot Vattenfall, och frågan fick till slut en politisk lösning.

Samer satta på undantag

Vattenkraftsutbyggnadens glansperiod var inte gyllene för alla. Många fick betala ett högt pris under 1940- och 50-talet, då Norrlandskraften skulle söderut. Bland dem samerna.

Motstånd mot kärnkraft

Kärnkraftsfrågan har kantats av politiska motsättningar, både mellan partier och inom partier. Den har också kantats av många beslut och utfästelser, som senare övergavs. Något som inneburit stor ovisshet och osäkerhet för kraftproducenter som Vattenfall.

Klimatfrågan tidigt med i diskussionen

Växthuseffekten uppmärksammades tidigt av Vattenfall. Men den hamnade under 20 år delvis i skuggan av andra miljöproblem som ansågs mer akuta – men som numer är lösta. Klimatfrågan blev på nytt aktuell på 1990-talet, och hamnade högt på Vattenfalls dagordning.

Tidig miljövård – hällristningar sparas

När Vattenfalls pionjäranläggningar byggdes på 1910-talet fanns få kritiska synpunkter på de ingrepp i naturen som dessa innebar. Men i samband med bygget av kraftstationen Hojum i början av 40-talet fick Vattenfalls generaldirektör Waldemar Borgquist kontakt med riksantikvarien Sigurd Curman. De båda inledde ett unikt och långt samarbete, vilket bland annat räddade de unika hällristningarna i Nämforsen.

Kritikstorm mot Vattenfall på 1920-talet

Inledningen på 1920-talet blev en turbulent tid för Vattenfall. Verket anklagades för att slösa bort skattebetalarnas pengar, lura bönder och att betala för mycket för nya fallrätter. I medierna kallades Vattenfall för ”rötägget bland kommunikationsverken”.

Bilder

VF000099.jpg

Kalixälven

VF000101.jpg

Suorvadammen

VF000133.jpg

Folkomröstning om kärnkraften

VF001018.jpg

Nämforsen kraftverk

VF000140.jpg

CCS-tekniken (Carbon Capture and Storage)

VF000142.jpg

Volvo V60 Plug-in Hybrid

VF000106.jpg

Hällristningar vid Nämforsen

VF000112.jpg

Midskog kraftverk

Visa alla

Videor

Den blågula atomen

Det nya ansiktet

Öden bortom horisonten (in Swedish)

Från freden i Sarek till domen i Barsebäck

Visa alla

Stäng

Företaget och människorna

När Vattenfall bildades 1909 var det en udda företeelse. Ett statligt verk som skulle drivas som ett affärsdrivande verk. I och med finanskrisen i början av 1990-talet bolagiserades Vattenfall.

Vattenfall bildas

Vattenfall sägs ha varit världens första statligt ägda vattenkraftsproducent.

Nya tider – ändrade förutsättningar

Vattenfalls utveckling till en stor europeisk energikoncern har inte alltid varit spikrak.

Visa alla

Artiklar

Vattenfalls generaldirektörer och VD:ar genom tiderna

Sedan bildandet har Vattenfall styrts av nio profilstarka personer, varav samtliga utom en varit ingenjörer. I denna artikel presenteras Vattenfalls generaldirektörer (1909–1992) och vd:ar (1992–).

Ebbe Berg – Vattenfalls egen konstnär

I sammanlagt över 30 år jobbade Ebbe Berg med fria händer och konstnärlig ådra att smycka väggar på vattenkraftsanläggningar runt om i Sverige.

Vattenfall bildas

Vattenfall sägs ha varit världens första statligt ägda vattenkraftsproducent. Vägen dit kantades av samhällsdebatter och rättsliga processer, och en stor dos entreprenörskap och företagsamhet. Den framsynte teknikern Vilhelm Hansen var den drivande kraften som gjorde det möjligt.

Nya tider – ändrade förutsättningar

Vattenfalls utveckling till en stor europeisk energikoncern har inte alltid varit spikrak. Företaget har genom historien lyckats hantera stora svängningar mellan perioder av kraftig utbyggnad och tider av förvaltning. Om än med viss möda.

Kraftkontroll – styr och ställer över kraften

Ett kraftsystem måste övervakas och styras dygnet runt. Produktionen av el måste i varje ögonblick motsvara förbrukningen. Vattenfall måste också utnyttja sina olika kraftverk så optimalt som möjligt. För att klara allt detta finns Kraftkontroll.

Bolagisering i skuggan av en finanskris

Frågan om bolagisering av Vattenfall var långt ifrån ny när den hamnade på den politiska dagordningen 1990. Vattenfalls ledning hade sedan 1920-talet försökt övertyga ägarna om fördelarna. Men det krävdes en nationell ekonomisk kris för att idén skulle förverkligas.

Ett verktyg för regeringen

Vattenfall har sedan starten varit ett verktyg i händerna på sin ägare, staten. Först för att främja landets industrialisering, sedan som en pusselbit i industripolitiken. Sedan 1970-talet har Vattenfall i varierande omfattning varit en del av landets energipolitik.

Vattenfall och avregleringen

Den svenska elförsörjningen fungerade mycket väl och elproduktionen var effektiv. Det tyckte i alla fall Vattenfall och resten av Sveriges elproducenter före avregleringen. Men de svenska politikerna ville ha större konkurrens, och avreglerade elmarknaden. Tidigt insåg Vattenfall att man måste anpassa sig.

Insatser för bättre arbetsförhållanden

Arbetsmiljöarbetet var tidigt en viktig fråga för Vattenfall. Arbetet var både farligt och slitsamt. Samtidigt var det länge en stor skillnad mellan arbetare och tjänsteman. Det var först på 1970-talet de fick likvärdiga villkor.

Bilder

VF000147.jpg

Porjus kraftverk

josefsson.jpg

Lars G Josefsson

ebbe_berg_web_odensvi-3.jpg

Konstverk i Odensvi ställverk

eb_vattenfall_extra.jpg

Ebbe Berg i Kilforsen 1954

eb_vattenfall-2.jpg

Maskinsalen i Kilforsens kraftverk. Ett av många kraftverk som uppfördes efter andra världskrigets slut

eb_vattenfall-3.jpg

Ebbe Berg fotograferad vid ett bygge (sannolikt Kilforsen) 1954

eb_vattenfall-4.jpg

Genomskärning av Hojumstationen. Väggmålning från 1959

ebbe_berg_web_hammarforsen-1.jpg

Del av sex meter bred väggmålning i Hammarforsens kraftverk

Visa alla

Videor

Med livet på en tråd

Det hände 1956

Man har blivit van

Solen Vattnet och Stjärnan

Strömkarl

Presentation av Vattenfallkoncernen 1992

Vattenfalls GD-skifte 1985

Kraftverksbyggare i Ritsem

Visa alla

Stäng

Ut i Europa

En stagnerande elefterfrågan, Berlinmurens fall och EU:s krav på en fri elmarknad låg till grund för ett nytt Vattenfall. Ett bolag som verkade på en internationell marknad.

De första stegen utanför Sverige

Det tog lång tid innan Vattenfall fick sitt internationella genombrott.

Genombrott i Europa

När den europeiska elmarknaden avreglerades siktade Vattenfall högt. På den tyska marknaden.

Visa alla

Artiklar

De första stegen utanför Sverige

1990-talet innebar drastiska förändringar inom elbranschen. Internationalisering blev ett modeord, men det kom att ta lång tid innan Vattenfalls ansträngningar att etablera affärsverksamhet utanför Sverige fick ett genombrott.

Genombrott i Europa

När den europeiska elmarknaden avreglerades siktade Vattenfall högt. Planen var att framför allt ta sig in på den tyska marknaden, Europas största. Och det gick vägen. I början av 2000-talet var Vattenfall Tysklands tredje största elproducent.

Tidslinje HEW (Hamburg)

Elektriskt ljus börjar användas på kajerna i Hamburg för första gången 1879. Nu kan fartygen lastas och lossas även nattetid.

Hur allting började (HEW – Hamburg)

Hamburgische Electricitäts-Werke AG (HEW) har spelat en central roll för Hamburgs elektrifiering och elförsörjning. Företaget har alltid varit en tillförlitlig energileverantör i Hamburg – från starten 1894 och ända fram till i dag.

Tidig fjärrvärme/HEW:s ägarstruktur (Hamburg)

Hamburgs fjärrvärme har nästan 120 år på nacken. Här byggdes Tysklands första värmeverk. Och precis som för hundra år sedan diskuteras även i dag huruvida fjärrvärme och elnät bör ägas offentligt eller privat.

Tidslinje Bewag (Berlin)

År 1884 satsar Deutsche Edison-Gesellschaft 3 miljoner tyska mark på att bilda aktiebolaget “Städtische Elektricitäts-Werke”. Syftet är kommersiell användning av el för belysning och kraftöverföring i staden Berlin.

Elektrifieringen av Berlin (Bewag)

Det tyska patentet på Edisons glödlampa blev startskottet. Med det lade Emil Rathenau och Oskar von Miller grunden för elektricitetens framgångssaga i Berlin. Elanvändningen fick snabb spridning och elen gick från att vara något exklusivt till att bli ett måste i vardagen.

Delning och återförening (Bewag – Berlin)

Ingenstans är Tysklands historia lika påtaglig som i Berlin. Den isolerade verksamheten i Västberlin krävde att alla reserver utnyttjades, i synnerhet under blockaden. I Östberlin fortsatte återhämtningen trots planekonomin. Samgåendet efter återföreningen skapade nya utmaningar.

Videor

The Power Island (Bewag)

Vattenfall News 2/2001

Vattenfall News 4/2001

Visa alla

Stäng