Vattenfalls expansion och avyttringar
Vattenfalls kraftiga expansion i Europa byggde på förhoppningen att handel med utsläppsrätter skulle lösa klimatfrågan och att elpriset skulle fortsätta att stiga. Men den ekonomiska krisen runt 2009 gjorde att efterfrågan sjönk. Samtidigt infördes kraftiga subventioner på ny förnybar elproduktion. Allt detta ledde till mycket lägre energipriser än förväntat. De tidigare välmotiverade investeringar som Vattenfall genomfört före 2010 visade sig därför i efterhand bli oekonomiska.
Vattenfalls expansion startade på allvar 2000, framförallt i Tyskland. Vattenfalls nye vd Lars G Josefsson fortsatte med den tidigare formulerade visionen: Vattenfall ska bli ett ledande europeiskt energibolag. Denna vision gällde till 2010 och Vattenfall växte från nettoomsättning 1999 på knappt 30 miljarder till nästan 215 miljarder 2010. Antalet anställda ökade under samma period från 8 000 till 38 500.
Vattenfall var en av de få utländska aktörer som lyckades etablera sig på den tyska marknaden i början på 2000-talet. Marknads- och kompetensmässigt ansåg sig Vattenfall vara väl positionerat för att fortsatt ta del i konsolideringen av den europeiska kraftbranschen.
Utsläppsrätter höjde elpriserna
2005 infördes i Europa ett krav på att ha utsläppsrätter för att få producera el i fossileldade anläggningar. Därmed steg kostnaden för att producera el i en kolkondensanläggning med omkring 15 öre/kWh. Detta ledde i sin tur att marknadspriset på el steg med samma belopp. Vattenfalls produktion av el i vattenkraft och kärnkraft hade inga kostnader för utsläppsrätter. I och med det högre marknadspriset på el skapades mycket höga vinster för Vattenfall. I Kontinentaleuropa fick elproducenterna dessutom sina utsläppsrätter gratis trots att dessa höjde marknadspriserna. Det ledde till ytterligare vinster för Vattenfall.
Höga förväntningar
För att förstå Vattenfalls expansion i Europa är det viktigt att påminna om hur elmarknaden och prisutvecklingen såg ut när Vattenfall genomförde sina investeringar. Så sent som 2008 prognostiserade Vattenfall att marknadspriserna i Norden skulle ligga på drygt 80 euro/MWh 2030 och 100 euro/MWh i Tyskland och Polen.
Det var mot denna bakgrund mycket lönsamt att expandera ytterligare. Vattenfall köpte bland annat det nederländska energiföretaget NUON år 2009.
Vattenfall och övriga stora energiföretag i Europa satte denna tid också stor tilltro till att politikerna skulle fullfölja ambitionen att minska koldioxidutsläppen med hjälp av utsläppshandeln.
För att klara klimatmålen måste därför kolkraftverken göras fria från koldioxidutsläpp menade Vattenfall.
Till exempel konstaterade nöjd Reinhardt Hassa, produktionschef för Vattenfall i Tyskland, att: ”om 15 år kommer vi nog att kunna ha stora och konkurrenskraftiga kolkraftverk som kan producera el utan att släppa ut någon koldioxid. Vi på Vattenfall är lokomotivet i denna utveckling”
Förnybar produktion stöttades
Parallellt med klimatpolitiken utvecklade EU omfattande stöd för att bygga förnybar elproduktion. Till en början utgjorde inte stödsystemen någon större påverkan på elmarknaden. Det visade sig dock snart att de olika stödsystemen för förnybarproduktion fick påtagliga konsekvenser för marknadspriset eftersom ny elproduktion byggdes som inte hade en naturlig efterfrågan på marknaden.
I Storbritannien genomförde Vattenfall flera företagsförvärv, samtliga inom vindkraft. ”Kommer alla projekt att gå i lås innebär det att Vattenfall kan producera cirka 15 TWh vindel i Storbritannien” sade Anders Dahl, dåvarande chef för vindkraftsverksamheten inom Vattenfall.
Bankkraschen sänkte elpriserna
Den ekonomiska recessionen som drabbade Europa runt 2009 kom också att få stor inverkan på marknadspriserna på el. Efterfrågan stagnerade och när samtidigt utbyggnaden av förnybar elproduktion fortsatte att öka kom elpriserna att pressas ner. Industrins behov av utsläppsrätter minskade också i takt med minskad industriproduktion, varför priset på utsläppsrätter sjönk kraftigt. Dessutom föll priserna på kol.
För att återskapa en sund marknad för utsläppsrätterna hade det krävts politiska beslut om att minska antalet utsläppsrätter. Det skedde dock inte.
Sammantaget bidrog allt detta till att marknadspriserna på el föll till ca 20 euro/MWh, det vill säga mycket lägre än vad prognoserna hade sagt. Därmed kom alla genomförda investeringar att drabbas svårt ekonomiskt. Detta gällde inte bara Vattenfalls investeringar utan alla investeringar som de stora europeiska energiföretagen genomfört sedan början av seklet.
Undantaget från detta var investeringar i förnybar elproduktion. Sådana investeringar blir lönsamma tack vare olika former av generösa stöd även om själva elpriset blev lägre. Vattenfall fortsatte därför att bygga främst havsbaserad vindkraft i länder med stabila stödsystem.
Stora avyttringar i en rad länder
Øystein Løseth tillträdde som vd och koncernchef i Vattenfall AB den 12 april 2010. Vattenfalls vision förändrades: ”Vattenfall ska utveckla en hållbar och bred europeisk energiportfölj med långsiktig och ökande vinst med betydande tillväxtmöjligheter. Samtidigt ska Vattenfall vara ett av de företag som leder utvecklingen mot en miljömässigt hållbar energiproduktion.”
I rask takt avyttrades flera verksamheter i Tyskland, Danmark, Belgien, Polen och Finland.
Därmed hade Vattenfalls nettoomsättning 2016 sjunkit till 139 miljarder och antalet anställda minskat till 20 000.
Förnybar expansion fortsätter
Vattenfall fortsatte expansionen inom förnybar elproduktion, främst havsbaserad vindkraft. Många stora projekt upphandlas i konkurrens. Då är det viktigt att vara kostnadseffektiv för att vinna upphandlingarna. I mars 2018 vann Vattenfall anbudsförfarandet för världens första icke-subventionerade vindkraftspark till havs, Hollandse Kust Zuid.
Vattenfall har en stark andraplats inom havsbaseradvindkraft i världen och fortsätter att investera. Vattenfall bygger också solkraftparker och till detta kopplade batterilager som delar av utvecklingen mot ett hållbart energisystem och målet att bli fossilfri inom en generation.