Genombrott i Europa
När den europeiska elmarknaden avreglerades siktade Vattenfall högt. Planen var att framför allt ta sig in på den tyska marknaden, Europas största. Och det gick vägen. I början av 2000-talet var Vattenfall Tysklands tredje största elproducent.
En förutsättning för Vattenfalls tyska fälttåg var händelserna efter Berlinmurens fall i november 1989. Året därpå träffade elbolagen PreussenElektra, RWE och Bayernwerk en överenskommelse med den sista östtyska regeringen. De tre bolagen skulle få överta större delen av den östtyska kraftindustrin. För detta ändamål bildades bolagen VEAG och Laubag.
När den tyska elmarknaden avreglerades 1998 konsoliderades de större kraftföretagen. År 1999 gick PreussenElektra och Beyernwerk samman och bildade E.ON. Detta gillades inte av kartellmyndigheterna. Ett villkor för denna fusion var att företaget gjorde sig av med sitt ägande VEAG och Laubag och sina andelar i Berlinföretaget Bewag och Hamburgische Electricitäts-Werke (HEW). Även RWE hade vuxit och konkurrensmyndigheten ställde krav på att även RWE skulle sälja sina andelar i VEAG och Laubag.
Det började i Hamburg
Vattenfall etablerade sig i Hamburg 1996 genom att bli hälftenägare i energibolaget Vasa Energy. Då fick man en bas i landet och kunde lära sig den tyska marknaden och studera förvärvsobjekt. De mest intressanta objekten var HEW och Bewag. År 1999 vann Vattenfall en budgivning om HEW.
Vattenfalls dåvarande styrelseordförande Jörgen Andersson kom väldigt bra överens med Hamburgs socialdemokratiska borgmästare. Detta bidrog till den positiva utgången. Vattenfall förvärvade i ett första steg 25,1 procent av aktierna, med möjlighet att köpa ytterligare 25,1 procent. Det var Vattenfalls dittills största affär. År 2001 blev Vattenfall majoritetsägare i HEW. Detta efter att ha köpt bland annat E.ON:s andel, som konkurrensmyndigheterna tvingade företaget att sälja.
Tack vare de goda politiska kontakterna mellan Vattenfall och Hamburgs politiker, fick Vattenfall redan 1999 en beslutande roll i HEW. Trots att man var minoritetsägare. Detta sågs inte med blida ögon av HEW:s ledning. HEW hade stora uppköpsplaner i samband med förändringarna på den tyska elmarknaden, och på så sätt kom Vattenfall att via HEW göra flera tyska förvärv de kommande åren.
Den stora fjädern i hatten blev VEAG. Men detta var en kontroversiell affär. VEAG sysslade uteslutande med brunkolsbaserad elproduktion, och i köpet skulle också själva gruvbrytningen i bolaget Laubag ingå. Men de politiska och finansiella riskerna ansågs värda att ta, och Vattenfall slutförde förvärvet 2002.
Ett annat stort förvärv blev Bewag, som HEW redan ägde en mindre andel i. Under 2001 blev HEW/Vattenfall majoritetsägare i företaget genom att förvärva E.ON:s andelar i företaget. E.ON var ju som sagt tvunget att sälja sina andelar i Bewag. Året därpå lyckades Vattenfall förvärva resten av Bewag-aktierna från den amerikanska ägaren Southern Energy/Mirant som hamnat i ekonomiska svårigheter i samband med Enron-skandalen. Företaget tvingades därför göra sig av med sin europeiska verksamhet.
Ett år senare, 2003, slogs alla tyska förvärven samman till Vattenfall Europe. Vattenfall var nu Tysklands tredje största elföretag, med en omsättning på nära 64 miljarder kronor och nästan 22 000 anställda i landet. Det innebar att drygt hälften av Vattenfalls omsättning på 110 miljarder kronor nu kom från den tyska marknaden. På bara några år hade Vattenfall nästan fyrdubblat sin totala omsättning.
Den tyska brunkolsverksamheten blev mer och mer ifrågasatt i den offentliga debatten i Sverige. När också tekniken med avskiljning och lagring av koldioxid (CCS) inte fick något gehör blev det klart att brunkolets stora koldioxidutsläpp inte stämde med företagets övergripande strategi att satsa på uthållig energiproduktion. All brunkolsverksamhet såldes därför i september 2016 till två tjeckiska företag.
Polen och Danmark
I den europeiska strategin ingick också förvärv i Polen och Danmark. I början av 2000-talet köpte Vattenfall in sig i fjärrvärmeproducenten EW i Warzawa samt elföretaget GZE i södra Polen med en miljon kunder. Så småningom blev Vattenfall majoritetsägare i båda företagen. Under 2006 köpte Vattenfall också ett antal stora koleldade kraftverk samt en mängd vindkraftverk i Danmark. Under 2011 beslutade Vattenfall dock att fokusera på tre huvudmarknader – Sverige, Tyskland och Nederländerna – varpå verksamheterna i Polen (2011) och Danmark (2014–2015), utom vindkraften, avyttrades.
Nederländerna
Den 23 februari 2009 köpte Vattenfall den nederländska energijätten Nuon. Vattenfall lade ett kontantbud värt 94 miljarder kronor för hela bolaget. Det var det största utlandsförvärvet ett svenskt företag någonsin gjort.