The Vattenfall seat belt

Bilsäkerhetsbälte “typ Vattenfall”

Utvecklingen av säkerhetsbältet i Sverige var inte ett resultat av svensk bilindustris uppfinningsrikedom. Det var i stället en produkt av Vattenfalls arbete med att förhindra och förebygga olyckor på sina arbetsplatser.

Åke Rusck

Åke Rusck. Generaldirektör på Vattenfall 1948–1958. År: - | Plats: - | Skapare: Okänd | ID: VF000080

Efter andra världskriget pågick ett febrilt utbyggnadsarbete hos Vattenfall. Ett tiotal stora kraftverk uppfördes, och tusentals personer var engagerade i arbetet. I och med det ökade också antalet arbetsrelaterade olyckor. Under första hälften av 1950-talet, då Åke Rusck var generaldirektör, kom säkerheten för de anställda i förgrunden. Vattenfall förde bland annat statistik över antalet olyckor och skador i arbetet. Åren 1953 och 1954 ökade färdolyckorna kraftigt. Vattenfall hade då ungefär 1500 tjänstebilar och personalen färdades i cirka 15000 bilar. Något måste göras åt alla olyckor.

Vattenfall tog då kontakt med de bilfabrikanter som levererade bilar till Vattenfall, och föreslog ett bättre skydd genom ett bilbälte. Fabrikanterna visade inget större intresse, utan menade att säkerhetsbältet skulle skrämma bilägarna – det kunde vara farligt att åka bil.

Engineer Bengt Odelgard, Vattenfall

Ingenjör Bengt Odelgard, Vattenfall. En av ingenjörerna bakom Vattenfalls säkerhetsbälte. År: 1956 | Plats: - | Skapare: Okänd | ID: VF100003

Två ingenjörer, Bengt Odelgard och Per-Olof Weman, fick då i uppdrag att ta fram ett bilbälte direkt för Vattenfall. De bilbälten som redan fanns på marknaden ansågs inte hålla måttet. De båda ingenjörerna knöt kontakter i USA, bland annat för att ta del av det utvecklingsarbete som pågick där. Utifrån dessa erfarenheter kunde man specificera vilka krav som skulle ställas på ett bilsäkerhetsbälte.

På hemmaplan genomförde Vattenfalls ingenjörer en rad experiment. Till exempel hissade man med hjälp av en kran upp bilar med dockor i, och släppte sedan ned dem från hög höjd. Man hade också en provanläggning där man kunde utföra kollisionstester med bilar. Detta forsknings- och utredningsarbete resulterade i ett tvåpunktsbälte, som benämndes ”Säkerhetsbälte typ Vattenfall”. Denna typ av säkerhetsbälte var fram till mitten av 1960-talet standardbältet i Sverige och de flesta andra europeiska länder.

Crane lifting car during crash test.

Krocktest. En kran släpper en bil från hög höjd, för att simulera en krock. År: 1950 | Plats: - | Skapare: Vattenfall | ID: VF000083

Vattenfall seat belt commercial from 1958

Reklam för Vattenfalls säkerhetsbälte 1958. Ur boken "Bilbältet: Svenskt utvecklingsarbete för global bilsäkerhet" av Rune Andréasson och Claes-Göran Bäckström. År: 2000 | Plats: - | Skapare: Okänd | ID: VF001004

Samarbete med Volvo

Gunnar Engellau

Gunnar Engellau. Vd på Volvo 1956-1971. År: 1956 | Plats: - | Skapare: Okänd | ID: VF000084

Vattenfall började montera in bilbälten i sina bilar år 1956. Samma år började också Volvo intressera sig för att installera bilbälten i sina bilar. Orsaken till Volvos ändrade syn berodde till stor del på kirurgöverläkare Stig Lindgren i Falun. Lindgren var medicinsk rådgivare till Vattenfalls bilsäkerhetsgrupp och var bekant med den nytillträdde chefen för Volvo, Gunnar Engellau. Lindgren presenterade idén med att utrusta bilarna med säkerhetsbälten för Volvochefen. Redan 1958 utrustades vissa Volvo-modeller som standard med ”Säkerhetsbälte typ Vattenfall”. Från 1959 hade alla Volvobilar ett trepunktsbälte som standard, ett säkerhetsbälte som byggde på det forsknings- och utvecklingsarbete som bedrivits av Vattenfall.

The Vattenfall seat belt

Vattenfalls säkerhetsbälte År: 1956 | ID: VF000082

The Vattenfall seat belt

Vattenfalls säkerhetsbälte. År: 1956 | Plats: - | Skapare: Okänd | ID: VF000081

Video player requires marketing cookies.
To view this content please click here to allow marketing cookies.

Vattenfall utvecklar säkerhetsbälte 1957

Se även

The cover of a pamplet about Sensel.

Det smarta hemmet

Under den stora it-yran i slutet av 1990-talet spirade utvecklingsidéerna hos både etablerade företag och så kallade start-ups. Även hos Vattenfall, som lanserad...

Läs hela artikeln
Flight route Porjus–Suorva

Flygande pionjärer

När Suorva-dammen skulle byggas i början av 1920-talet ställdes Vattenfall inför ett delikat problem. Under tre års tid skulle 400 man bo och arbeta i vägl&oum...

Läs hela artikeln
Øystein Løseth, Lars G Josefsson, Anna Borg och Magnus Hall utanför Vattenfalls huvudkontor i Solna

Fyra generationer vd:ar möts

Den 31 mars 2022 blev en märkesdag i Vattenfalls historia. För första gången träffades fyra koncernchefer samtidigt för att tala om sina erfarenheter från tiden som Vattenfalls högsta chef l...

Läs hela artikeln