Krångede power plant

Ett stamnät blir till

För att den norrländska vattenkraften skulle kunna nå Sveriges södra delar behövdes ett nationellt nät. Vattenfall och privata aktörer fick lov att samarbeta i frågan. Men riksdag och regering valde så småningom att ge Vattenfall monopol på ledningarna.

Konti-Skan

Konti-Skan År: 1965 | ID: C4_VF001021

På 1930-talet hade vattenkraften blivit en allt viktigare källa för svensk energiförsörjning. I södra och mellersta Sverige hade de flesta forsar redan byggts ut. Nu riktades blickarna mot Norrland, rikt på älvar och vattenfall. För överföringen krävdes ett nationellt nät.

Vattenfalls centralblock 1922. Ur boken "Kungliga Vattenfallsstyrelsen 1909-1934". År: 1922 | Plats: - | Skapare: Okänd | ID: VF001044

De olika kraftbolagen hade ursprungligen sina egna nät, i geografiskt avgränsade områden. Vattenfall hade två egna omfattande regionala system: Trollhättan och Älvkarleby. Dessa två system kopplades ihop 1921 via Västerås med den så kallade västra stamlinjen med rekordspänningen 130 kV. Nu bildades det som kom att kallas för Centralblocket. I början av 1930-talet fanns det ändå 15 i stort sett fristående överföringsnät i Sverige. Mellan Norrland och Mellansverige fanns ännu inga ledningar.

Hemliga planer

Krångede power plant

Krångede kraftverk. År: 1936 | Plats: Krångede | Skapare: Sven Svidén | ID: VF000064

Vattenfalls konkurrent Krångedegruppen hade byggt ett kraftverk i Indalsälven: Krångedefallen. Kraften därifrån fördes 1936 söderut till transformatorstationen i Horndal via Sveriges första 220 kV-ledning. På omvägar fick Vattenfall höra talas om att en tredje konkurrent, Sydkraft, köpt in sig hos Krångedegruppen. Nu planerade Sydkraft på eget bevåg en ledning från Horndal till Nässjö. Den skulle gå parallellt med Vattenfalls ledning från Indalsälven. Detta gjorde Vattenfalls generaldirektör Gösta Malm oerhört upprörd. Han menade att en så viktig nationell angelägenhet som byggandet av ett stamnät inte skulle avgöras i hemlighet. ”Det gick mig djupt till sinnes” skrev han i sina anteckningar.

Vattenfall begärde därför 1936 att en statlig utredning skulle undersöka den fortsatta planeringen och utbyggnaden av det nationella stamnätet. Utredningen anförtroddes SJ:s generaldirektör Axel Granholm. Samme Granholm hade några årtionden tidigare varit chef för Vattenfalls kraftverksbygge i Porjus.

Planned Swedish national grid in 1938

Planerat svenskt kraftnät 1938. År: 1938 | Plats: - | Skapare: Vattenfall | ID: VF000066

Redan våren därpå presenterade Granholm en rapport och en utbyggnadsplan fram till 1960. Kraftindustrin började nu samarbeta kring näten, och 1938 samkördes för första gången hela kraftnätet från Norrbotten till Skåne.

Granholms utredning baserades på en, som man då tyckte, mycket optimistisk ökning av elanvändningen. Han räknade med att ytterligare två ledningar, förutom Krångedes och Vattenfalls (som planerades till 1939), skulle behövas från Indalsälven och söderut. Planen var att de skulle byggas 1950 respektive 1960.

Video player requires marketing cookies.
To view this content please click here to allow marketing cookies.

Byggandet av världens första 400 kV-ledning Harsprånget–Hallsberg 1 000 km

Snabba beslut under andra världskriget

Plans in 1937 for the power grid of 1955

Kraftnätet som det planerades att se ut 1955. Förslaget kom 1937 från Krångede-Sydkraft. År: 1937 | Plats: - | Skapare: Okänd | ID: VF001058

Andra världskriget satte emellertid alla tidsplaner ur spel. Elbehovet ökade dramatiskt, och omständigheterna krävde snabba beslut och snabbt genomförande. Den tredje ledningen byggdes redan 1941–1943 och den fjärde 1942–1944. Så snabbt byggande kan dagens stamnätsägare bara drömma om.

Efter kriget ville Vattenfall och övrig kraftindustri bilda ett nytt gemensamt bolag som skulle svara för den fortsatta planeringen och utbyggnaden av stamnätet. Men regering och riksdag motsatte sig detta. I stället fick Vattenfall 1945 monopol på att bygga och äga 220 kV-och 400 kV-ledningarna. De övriga kraftföretagen fick utnyttja systemet genom ett stamnätsavtal.

Utbyggnaden av stamnätet har sedan dess fortsatt. År 1952 togs ledningen från Harsprånget i drift, där spänningen ökats till 400 kV. Ett världsrekord. I slutet av 1960-talet fanns sex stycken stamnätsledningar från Indalsälven och söderut. Numera finns det 12 stycken, den senaste färdigställdes 1989.

I samband med bolagiseringen av Vattenfall 1992, och som en förberedelse för avregleringen av elmarknaden, avskildes stamnätet och överfördes till ett nybildat affärsverk, Svenska kraftnät.

Nordiska förbindelser

Även våra grannländer har kopplats ihop. Den första förbindelsen byggdes under Öresund 1914–15. Sedan dröjde det till 1960-talet innan nästa steg togs. Mot slutet av decenniet var överföringsförmågan cirka 2 000 MW för att tio år senare ha fördubblats. Kapaciteten har ständigt ökat, främst genom tekniken med högspänd likström, HVDC.

Stamnätet för el 2017

Stamnätet för el 2017. År: 2017 | Plats: - | Skapare: Okänd | ID: VF300000

Stamnätet har vid många tillfällen belastats mycket hårt. Men det är bara vid två tillfällen, den 27 december 1983 och den 23 september 2003, som nätet brutit ihop. Tillförlitligheten har alltså varit mycket hög.

Dagens stamnät

Investeringarna i stamnätet har ökat dramatiskt sedan 2010. Större behov av överföringar inom Sverige, transport av stora mängde vindkraft och fler utlandsförbindelser är några av anledningarna. Det nordiska stamnätets utseende 2017 framgår av kartan "Stamnät för el 2017".

Toppöfallen, Trollhättan.

Toppöfallen, Trollhättan. År: 1938 | Plats: Trollhättan | Skapare: Vattenfall | ID: VF000062

En karta över Vattenfalls kraftverk och huvudledningar 1933.

En karta över Vattenfalls kraftverk och huvudledningar 1933. Ur boken "State power plants in Sweden 1933". År: 1933 | Plats: - | Skapare: Okänd | ID: VF001027

Dagstidningsartikel som handlar om hur Sydsvenska Kraft A-B undvek att samarbeta med Vattenfall

Dagstidningsartikel som handlar om hur Sydsvenska Kraft A-B undvek att samarbeta med Vattenfall. Ur boken "Vattenfall på Gösta Malms tid: Vattenfall 1928-38 - en krönika av Charlie Cederholm". År: 1983 | Plats: - | Skapare: Okänd | ID: VF001036

Se även

Control room from 1981

Den effektiva samkörningen

Det svenska systemet har sedan mycket tidigt präglats av samarbete mellan kraftbolagen. På så sätt har bolagen kunnat optimera sin kraftproduktion, och producera elen p...

Läs hela artikeln
Distribution plant

Eldistribution – den fysiska länken till kunden

Vattenfalls verksamhet koncentrerades inledningsvis på utbyggnaden av vattenkraft, stamnät och regionnät. Den lokala distributionen av el till kunderna överlät man ...

Läs hela artikeln
Lars ”Joel” Joelsson och Signe Rosenblad – Vattenfall-medarbetare ur olika generationer

Där erfarenhet och nytänkande möts

En har just avslutat en lång karriär och en är precis i starten på sin. När två medarbetare ur olika generationer möts handlar mycket av samtalet om Vattenfalls kultur och vikten av att våga...

Läs hela artikeln