Tidig vindkraft

Vattenfalls vindkraftsrapport från 1974.Framsidan till rapporten. År: 1974 | Plats: - | Skapare: Okänd | ID: VF001014

Det var i oljekrisens fotspår 1973 som Vattenfall gjorde en första utvärdering av vindkraften som framtida energikälla. Men man menade att det under lång tid framöver varken fanns tekniska eller ekonomiska förutsättningar för storskalig produktion av elkraft från vindkraftverk.

Staten, Vattenfalls ägare, ville dock fortsätta att undersöka alla möjligheter som fanns att minska landets oljeberoende. År 1974 inleddes därför det statliga vindkraftprogrammet. Vattenfall fick i uppgift att undersöka lämpliga lägen för vindkraftverk, vilka presenterades i rapporten ”Lokalisering av vindkraft” 1977.

I rapporten konstaterar utredarna att ”många år av omfattande utrednings- och utvecklingsarbete” återstod innan man kunde veta om vindkraften skulle kunna bli ”en intressant energikälla”. De hade rätt. Vattenfall, staten och andra aktörer kom under många år att samarbeta om att utveckla vindkraften. Men en kommersialisering av tekniken låg långt fram i tiden.

Ett första konkret resultat av det statliga vindkraftprogrammet såg emellertid dagens ljus redan i april 1977. Då invigdes det allra första försöksaggregatet – vindkraftverket Kalkugnen vid norra Upplandskusten nära Älvkarleby. Vattenfall hade fått i uppdrag av staten att ombesörja det praktiska genomförandet av projektet. Syftet med Kalkugnen var att skaffa information om hur den här typen av anläggning fungerade och borde dimensioneras. Kalkugnens saga blev inte så lång. Efter tre års försök rasade delar av anläggningen ihop efter en olycka i samband med byte av rotorblad.

Broschyr till hushåll på Gotland från 1979. Framsidan till en broschyr från Vattenfall. År: 1979 | Plats: - | Skapare: Okänd | ID: VF001015

Men skam den som ger sig. Utvecklingsarbetet mot större anläggningar fortsatte. Vattenfall fick förnyat förtroende att medverka när nästa utvecklingssteg togs. Platsen blev Näsudden på Gotland, och där började man 1979 att uppföra en ny anläggning. När detta vindkraftverk togs i drift 1983 var det ett av världens största: tornet var 77 meter högt och rotorn hade en diameter på 75 meter. Verket hade en märkeffekt på 2 MW. Dessutom byggdes en 140 meter hög mast för vindmätningar som tillsammans med ett mycket avancerat mätsystem i anläggningen ökade kunskapen om vindar och krafter. Ett parallellt projekt genomfördes i Maglarp i Skåne av Sydkraft där Vattenfall inte var involverat.

1980-talet – ett förlorat årtionde

Efter folkomröstningen om kärnkraft 1980, och det därpå följande riksdagsbeslutet om avvecklingen av kärnkraften, trappades intresset för vindkraft ner i Sverige. Några ytterligare studier och utvecklingssteg som gav kunskap och kompetens genomfördes inte. Det kan tyckas paradoxalt, men för att snabbt kunna ersätta kärnkraften riktade staten och kraftindustrin i stället intresset mot lösningar inom befintlig teknik. Det var konventionell värmekraft med bränslen som kol, torv, naturgas och bioenergi som låg i fokus.

Fokus vänder

Tidig vindkraft. Mellerud 1975. Samarbete Chalmers/Vattenfall. Från vänster: Per-Johan Svenningson, Erik Nilsson, Ingvar Larsson och Svante Zweigbergh. År: 1975 | Plats: Mellerud | Skapare: Brudslöjan | ID: VF000214

Men i andra länder, till exempel Danmark, USA och Tyskland, gick utvecklingen inom vindkraft vidare. Högre energipriser än i Sverige och generösare stödsystem var viktiga drivkrafter. I början av 1990-talet började också klimatfrågan bli alltmer intressant. Fossila och icke förnyelsebara bränslen som kol och olja ifrågasattes alltmer. Nu vaknade intresset för vindkraftutveckling till liv igen i Sverige. Ett tecken på detta var att staten införde ett investeringsstöd för vindkraftverk 1991. Vattenfall återupptog nu verksamheten på Gotland, och etablerade dessutom en rad andra mindre vindkraftverk efter Sveriges kuster. Ett exempel på detta är anläggningen i Lysekil som togs i drift 1993.

För Vattenfalls del samverkade en rad faktorer som gjorde att bolaget numer är en av Europas största producenter av vindenergi, och en av världens största ägare av havsbaserad vindkraft. År 2006 blev Vattenfall genom förvärv i Danmark ägare till 523 vindkraftverk i Sverige, Danmark, Polen och Storbritannien. Året därpå öppnade Vattenfall anläggningen Lillgrund, den då tredje största vindkraftparken till havs. Vind på land och till havs är också en väsentlig del av den omställning som Storbritannien står inför, och där Vattenfall engagerat i flera stora projekt. Exempelvis invigde Vattenfall år 2010 världens största havsbaserade vindkraftspark, Thanet.