Messaure construction community

Nybyggarsamhällen växer upp

Många av de stora vattenkraftverken byggdes i ödemarken. Till byggena behövdes stora arbetsskaror – under begränsad tid. Det ledde till att nya samhällen snabbt växte upp. Och i de flesta fall monterades ner när bygget var klart.

Workers' huts in Porjus

Arbetarbostäder i Porjus. Stugorna nedanför arbetarbarrackerna i Porjus. År: 1910 | Plats: Porjus | Skapare: Vattenfall | ID: VF000019

Vattenfall var redan vid grundandet ett byggande företag, och förblev så ända fram på 1980-talet. När de stora kraftverken byggdes krävdes hundratals, och ibland tusentals anläggningsarbetare. Vattenrallare som de kom att kallas. Anläggningarna byggdes dessutom ofta i rena ödemarken, långt från bebyggelse. Kring dessa byggen växte därför nya samhällen upp.

Workers' barracks in Porjus

Arbetarbarracker i Porjus. År: 1921 | Plats: Porjus | Skapare: Vattenfall | ID: VF000020

Det första kraftverksbygget i ödemarken var Porjus, Vattenfalls första kraftverk i Norrland. Bygget inleddes 1910, och under några år var Porjus en av Sveriges största arbetsplatser. Förhållandena var mycket primitiva i anläggarsamhället. Inledningsvis bodde de flesta av de över 300 anställda i enkla kojor och skjul. Ohyran var bara ett av alla sanitära problem. Vattenfall fick kritik för misären och startade en egen omfattande byggnadsproduktion. Ett år senare bodde alla anställda – nu nästan 700 – i baracker och kojorna revs. Förutom arbetarbaracker byggdes även marketenterier, kontor, befälsmäss, sjukstuga, polisstation, bad- och tvättinrättningar – ett helt nytt samhälle.

The new Porjus

Det nya Porjus. Kvarteret Kåtan, i korsningen av Turistgatan och Lillselegatan. År: 1921 | Plats: Porjus | Skapare: Vattenfall | ID: VF000018

Dessa nya provisoriska samhällen byggdes främst upp från 1930-talet till 1960-talet, under vattenkraftsutbyggnadens glansperiod. Några av de större samhällsbildningarna, som kom till på 1950-talet, var Midskog (1700 invånare), Harsprånget (2100), Kilforsen (1500) och Messaure (2300). Till samhällena knöts servicefunktioner som affärer, post, skolor, sjukstuga, olika typer av kontor, bensinstation och en kiosk. Det fanns också sportanläggningar, en kyrka, samlingssalar för film, dans och ibland teater. Idag är Messaure, med flera samhällen, helt nermonterade och skogen har tagit över.

Power station construction communities

Vattenfalls kraftstationsbyggen och samhällsbildningar. En tabel som visar samhällsbildningar kring kraftstationsbyggen med mer än 30 familjer i lägenheter och egnahem. Ur boken "Från bygge till bygge: anläggarnas liv och minnen". År: 1994 | Plats: - | Skapare: Okänd | ID: VF001026

Anläggningssamhällena var mansdominerade. De flesta som arbetade på byggena var män. Men Vattenfall hade även kvinnor anställda som skrivbiträden, kockor, städerskor och annan kontorspersonal. I samhällena fanns även kvinnor som anställda i affärer, skolor och övriga inrättningar. Dessutom byggdes många egna hem där arbetarna hade möjlighet att bo tillsammans med hela familjen – det var dock långt ifrån alla förunnat. Många hemmafruar såg också till att könsfördelningen förbättrades något och barnen har senare vittnat om den trygghet de kände när det alltid var någon hemma. Även om samhällena var enkelt byggda, ansåg Statens Institut för Byggnadsforskning att Vattenfall agerade som förebild när det gällde att utveckla tillfälliga samhällsbildningar.

Social ställning styrde boendet

Dåtidens strikta sociala hierarki återspeglades i boendet. Bostädernas standard och vilken typ av bostad en anställd blev tilldelad bestämdes utifrån yrket. I till exempel Messaure (1957–80) fanns sex olika typer av bostäder som dessutom låg åtskilda. Ungkarlsbostäderna låg i baracker. Rummen, som utgick från en korridor, var 11 kvadratmeter stora och delades av två personer. På barackens kortsida fanns ett gemensamt tvättrum. Varje barack hade en kokerska som bodde i ett eget rum på 7 kvadratmeter. Vissa arbetare anvisades mark av Vattenfall där de själva kunde uppföra en bostad, ett egnahem för hela familjen. Vattenfall ombesörjde inköpet av hus och ordnade lån för husägaren, som när bygget var klart tog med huset till nästa arbetsplats.

Temporary housing at Messaure

Tillfällig bostad i Messaure. År: 1958 | Plats: Messaure | Skapare: Lennart Nilsson | ID: VF000022

Familjebostäderna uppfördes i första hand för tjänstemän. Men även många tjänstemän bodde i ett slags baracker, som låg i anslutning till tjänstemannamässen. Dessa hade precis som ungkarlsbarackerna en korridor i mitten, men rummen var större och endast en person bodde i varje rum.

I mitten av 1960 talet upphörde delvis samhällsbildningarna ute på byggarbetsplatserna och ersattes av dag- och veckopendling. Ett undantag från detta var bygget av kärnkraftverken Ringhals och Forsmark. Av olika skäl var Vattenfall tvunget att forcera Ringhalsbygget, vilket spräckte alla kalkyler för personalbehov och med det även inkvarteringen. De baracker som byggdes hade ofta låg standard och här bodde man fortfarande två arbetare i samma rum. När Forsmark byggdes 1971–85 försvann till slut skillnaden mellan tjänstemän och arbetare. I barackerna hade alla anställda 23 kvadratmeter till sitt förfogande. Nu började dessutom allt fler av anläggningsarbetarna att ta med sig en egen husvagn.

Anläggningssamhälle kring Forsmark kraftverk.

Anläggningssamhälle kring Forsmark kraftverk. År: 1971 | Plats: Östhammar | Skapare: Vattenfall | ID: VF000023

Kuppen i Vietas

The Vietas hydro power station

Vietas vattenkraftverk. År: 1970 | Plats: Vietas | Skapare: Vattenfall | ID: VF000024

Det finns många färgstarka historier kring livet i nybyggarsamhällena. En av dem utspelades i Vietas, som existerade mellan 1962 och 1972. Där genomfördes på vårvintern 1971 en spektakulär stöld av lönekassan. Händelsen blev mycket uppmärksammad, både i Sverige och utomlands, och fick namnet Vietaskuppen. I dagens penningvärde rörde det sig om motsvarande 3,2 miljoner kronor. Pengarna återfanns aldrig och man lyckades heller inte hitta gärningsmännen. Kassaskåpet som lönekassan fanns i hade brutits upp underifrån, en så kallad Rififi-kupp. Minnet av kuppen lever fortfarande i bygderna. Det är många som säger sig veta vilka gärningsmännen var. En av dem är författaren Mikael Niemi, som också har skrivit en pjäs om händelsen – ”Jag gjorde Vietaskuppen”.

Video player requires marketing cookies.
To view this content please click here to allow marketing cookies.

Messaure construction community

Vattenrallarnas fritid.

Se även

Midskog power plant

Väldiga investeringar i vattenkraft

Under och efter andra världskriget steg efterfrågan på elektricitet dramatiskt. Alla prognoser slogs. Vattenkraften fick nu byggas ut i en rasande takt. Detta var också...

Läs hela artikeln
Reactor hall at the Forsmark nuclear power plant

Storsatsning på kärnkraft

När kärnkraften började byggas ut upplevde Vattenfall en ny byggboom. I likhet med vattenkraftsepoken byggdes det i raskt takt. Både arbetsplatsen i Ringhals och Forsmar...

Läs hela artikeln
Älvkarleby power plant 1915

Pionjärverken

Den framväxande industrin och järnvägen spelade stor roll för lokaliseringen av Vattenfalls första vattenkraftverk. Under loppet av några år byggdes för den tiden tre gigantiska, och arkitek...

Läs hela artikeln