Elen ändrade folks vardag

Elektricitetens intåg i hemmen förändrade för alltid människans sätt att leva. I vardagen ändrade elbelysningen dygnsrytmen. Och i hemmet försvann tunga uppgifter i hushållsarbetet, vilket fick en enorm betydelse – inte minst för kvinnorna.

Elektriskt strykjärn. År: 1910 | Plats: - | Skapare: Okänd | ID: VF000007

Sverige var det första landet i världen där praktiskt taget alla hushåll var elektrifierade. Då, under 1960-talet, drevs de flesta basfunktioner med el: tvättmaskiner, kylskåp, spisar, dammsugare och strykjärn. Elektriska strykjärn, som började säljas redan runt 1910, blev i många hem den första elektriska apparaten.

Vid samma tid lanserades metalltrådslampan och då började också den elektriska belysningen slå igenom i hemmen, vilket betydde en stor förändring – och frihet. Tack vare det elektriska ljuset styrdes människan inte längre av dagsljuset, utan kunde själv bestämma över sin egen dygnsrytm.

Elektriciteten gjorde dessutom tillvaron säkrare. När spisar och belysning nu kunde drivas med el i stället för eld, minskade risken för bränder. ”Vedåldern” pågick emellertid ända fram till 1930-talet, då man började kunna köpa elspisar. Gasspisen var dominerande för många hushåll i staden och vedspisen för hushållen på landsbygden. Elspisen var länge ett dyrare alternativ, och många behöll vedspisen på grund av värmen den alstrade. Det var först på 1950-talet som elspisen började slå igenom på allvar. År 1954 hade 35 procent av de svenska hushållen elspis. Tio år senare hade 70 procent skaffat det.

Video player requires marketing cookies.
To view this content please click here to allow marketing cookies.

Gratis testning av modern belysning, 1930-talet

Elspis. År: - | Plats: - | Skapare: Okänd | ID: VF100012

Elpropaganda

Under den djupa lågkonjunkturen efter första världskriget hade industrins elförbrukning minskat med 30 procent, ett hårt slag mot Vattenfall och andra kraftbolag. Men hushållens elförbrukning var inte lika konjunkturkänslig och fortsatte att öka. Kraftbolagens intresse riktades därför mot hushållen.

Ett flertal intresseorganisationer inom elsektorn bildade 1927 Föreningen för elektricitetens rationella användning – FERA. FERA:s uppgift var att sprida information – eller propaganda som det då kallades – om elanvändningens fördelar. FERA, som fortfarande är verksamt, producerade mängder med broschyrer, filmer och andra typer av reklammaterial som riktades mot olika typer av kunder. Men för att nå kvinnor, som stod för det mesta av hushållsarbetet, behövdes mer direkt propaganda. FERA anställde därför 1934 två hushållslärarinnor som konsulenter, som höll kurser i elektrisk matlagning över hela Sverige.

Hushållslärarinna. Från omslaget till FERAs tidskrift "ERA". År: 1933 | Plats: - | Skapare: Okänd | ID: VF220003

Under två årtionden ordnade FERA runt 250 kurser per år med ett 30-tal deltagare i varje. Konsulenterna tog också fram en kokbok, som vid slutet av 1940-talet nådde extremt stora upplagor.

Vattenfall drog också sitt strå till stacken när det gällde att sprida elektricitetens evangelium till husmödrarna. Från 1937 till slutet av 1940-talet rullade verkets egen demonstrationsbuss över den svenska landsbygden. Den främre delen av bussen var inredd som ett kök.

Genombrott i hushållen

När hushållen började elektrifieras samverkade flera faktorer. Dels försvann yrkeskategorier som pigor och hembiträden, vilket innebar att en husmor var tvungen att ersätta deras insats med hushållsapparater. Dels hade allt fler kvinnor efter andra världskriget börjat förvärvsarbeta utanför hemmet, och hushållsapparaterna gjorde det möjligt för både mannen och kvinnan att arbeta.

Utställningsbussen kommer till stan. År: - | Plats: - | Skapare: Okänd | ID: VF100006

Demonstrationsbussen besöker landsbygden.

Demonstrationsbussen besöker landsbygden. År: - | Plats: - | Skapare: Okänd | ID: VF200085

Video player requires marketing cookies.
To view this content please click here to allow marketing cookies.

Kvinna i ett kök - skärmbild från videon om marknadsföring av el på 40-talet

Elreklam på 1940-talet

Se även

Olide power plant

Vattenfall bildas

Vattenfall sägs ha varit världens första statligt ägda vattenkraftsproducent. Vägen dit kantades av samhällsdebatter och rättsliga processer, och en stor d...

Läs hela artikeln
The Toppö falls, Trollhättan

Nätutbyggnad – från konkurrens till monopol

Den första tidens eldistribution kännetecknades av konkurrens och nära nog en ”vilda västern”-situation. Varje kraftbolag drog sina egna ledningar.

Läs hela artikeln
 A drawing of Prime minister Hjalmar Branting gives a bag of money to the Trollhättan elektrotermiska bolag

Kritikstorm mot Vattenfall på 1920-talet

Inledningen på 1920-talet blev en turbulent tid för Vattenfall. Verket anklagades för att slösa bort skattebetalarnas pengar, lura bönder och att betala för my...

Läs hela artikeln