Vattenfall har en över 100 år lång historia. Här finns mycket att vara stolt över och mycket att lära sig av. Vi var med och byggde folkhemmet och det moderna Sverige. Det finns många historier att berätta, från Vattenfalls bildande till idag.

Vattenfalls historia och kulturarv

Life-saving on a pole (in Swedish)

Månadens video: 
Livräddning på hög höjd

En ny vardag med el

Artiklar

Den fjärde september 1882 knäppte Thomas Alva Edison på strömmen i elverket vid Pearl Street Station i New York. Ett genombrott för den moderna eldistributionen. För industrin fanns dock fler problem kvar att lösa. En svensk var en av dem som lyckades formulera svaret.

Elektricitetens intåg i hemmen förändrade för alltid människans sätt att leva. I vardagen ändrade elbelysningen dygnsrytmen. Och i hemmet försvann tunga uppgifter i hushållsarbetet, vilket fick en enorm betydelse – inte minst för kvinnorna.

År 2015 var det 100 år sedan Malmbanan elektrifierades. Det blev startskottet för järnvägens fortsatta elektrifiering. Men från början var det var inte självklart att det var Vattenfall som skulle ansvara för järnvägens elförsörjning.

Genom ett intensivt upplysnings- och informationsarbete från bland annat Vattenfall elektrifierades den svenska landsbygden. Men det var lokala distributionsföreningar som tog det ekonomiska ansvaret för utbyggnaden.

Elvärme

Det var först inför avregleringen av elmarknaden som marknadsföring och reklam för varumärket fick avgörande betydelse för Vattenfall. Kampanjen ”två hål i väggen” fick stort genomslag hos allmänheten. Kampanjer i propaganda- och informationssyfte var däremot inget nytt.

Elkundens inställning till elleveransen har ändrats från att ha varit en omvälvande händelse i livsmönstret när elektrifieringen började till att bli en självklarhet när man trycker på knappen. Men elräkningen var länge ett snårigt och svårbegripligt dokument som skapade stor frustration. Med dagens teknik har räkningen blivit lättare att förstå, men det finns fortfarande möjligheter till förbättring.

Bilder

VF000006.jpg

Hissmofors kraftverk
Hissmofors kraftverk

vf200085.jpg

Demonstrationsbussen besöker landsbygden
Demonstrationsbussen besöker landsbygden

VF100006.jpg

Utställningsbussen kommer till stan
Utställningsbussen kommer till stan

VF001047.jpg

Elektrisk belysning vid Näs sågverk
Elektrisk belysning vid Näs sågverk

VF000004.jpg

Kraftverket i Hällsjön
Kraftverket i Hällsjön

VF001048.jpg

Vattenfall bistår med råd till en lokal distributionsförening
Vattenfall bistår med råd till en lokal distributionsförening

VF000011.JPG

Propagandabuss
Propagandabuss

VF001049.jpg

Den elektriska plogen
Den elektriska plogen

Videor

Commercial: Två hål i väggen - tatueringen
Reklamfilm: Två hål i väggen - tatueringen
Commercial: Två hål i väggen - gymmet
Reklamfilm: Två hål i väggen - gymmet
Elvärme i villor och fritidshus (in Swedish)
Elvärme i villor och fritidshus
Vebacka och Eltomta (in Swedish)
Vebacka och Eltomta
Ram-el (in Swedish)
Ram-El
Jimi Hendrix på Gröna Lund 1968 (in Swedish)
Jimi Hendrix på Gröna Lund 1968
Så ska vi ha't (in Swedish)
Så ska vi ha't

Från vattenkraft till solceller

Artiklar

Den framväxande industrin och järnvägen spelade en stor roll för lokaliseringen av Vattenfalls första vattenkraftverk. Under loppet av några år byggdes för den tiden tre gigantiska, och arkitektoniskt fascinerande, anläggningar i Trollhättan, Porjus och Älvkarleby. Vattenfalls pionjärverk.

Många av de stora vattenkraftverken byggdes i ödemarken. Till byggena behövdes stora arbetsskaror – under begränsad tid. Det ledde till att nya samhällen snabbt växte upp. Och i de flesta fall monterades ner när bygget var klart.

Under och efter andra världskriget steg efterfrågan på elektricitet dramatiskt. Alla prognoser slogs. Vattenkraften fick nu byggas ut i en rasande takt. Detta var också möjligt tack vare de fallrätter Vattenfall förutseende nog förvärvat långt tidigare.

Framtidsoptimismen var stor i Sverige efter andra världskriget, och tilltron till svenska tekniska lösningar stark. Det var i denna miljö som ”den svenska linjen” växte fram. Det vill säga hur Sverige i framtiden kunde dra nytta av den lovande atomkraften.

När kärnkraften började byggas ut upplevde Vattenfall en ny byggboom. I likhet med vattenkraftsepoken byggdes det i raskt takt. Både arbetsplatsen i Ringhals och Forsmark var den tidens största.

Det tog många år innan vindkraft tog steget från att vara en lovande till en etablerad energikälla. Sveriges första försöksanläggning avslutades bokstavligen med ett brak. Tiden talade emellertid för denna energiform– idag är Vattenfall en av världens största producenter av vindenergi.

När Vattenfall i mitten på 1950-talet förstod att vattenkraftsutbyggnaden led mot sitt slut började man titta på alternativa sätt att producera el. Huvudkandidaterna var först olja och atomkraft. Men oljekriserna 1973 och 1979 och kärnkraftsavvecklingsbeslutet 1980 ställde allt på ända.

Bilder

VF000013.jpg

Olidestationen byggs
Olidestationen byggs

VF000019.jpg

Arbetarbostäder i Porjus
Arbetarbostäder i Porjus

VF000028.jpg

Ume älv
Ume älv

VF000027.jpg

Ångermanälven
Ångermanälven

VF000031.jpg

Ågesta kraftvärmeverk
Ågesta kraftvärmeverk

VF000030.jpg

Stadsforsen kraftverk
Stadsforsen kraftverk

VF000038.jpg

Reaktorlock
Reaktorlock

VF000046.jpg

Ett vindkraftverk vid Humlekärr
Ett vindkraftverk vid Humlekärr

Videor

Det hände 1955 (in Swedish)
Det hände 1955
Dags för kärnkraft (in Swedish)
Dags för kärnkraft
Naturgasen är här (in Swedish)
Naturgasen är här
Den nya sjön (in Swedish)
Den nya sjön
Krafttag i kristid (in Swedish)
Krafttag i kristid
Klart Forsmark (in Swedish)
Klart Forsmark
Ringhals - kärnkraft på Västkusten (in Swedish)
Ringhals – kärnkraft på Västkusten
Porjus – Nämforsen - Hölle (in Swedish)
Porjus – Nämforsen - Hölle

Hela Sverige blir elektriskt

Artiklar

Den första tidens eldistribution kännetecknades av konkurrens och nära nog en ”vilda västern”-situation. Varje kraftbolag drog sina egna ledningar. Men den ökande elkonsumtionen tvingade fram standarder, samarbeten – och monopol.

För att den norrländska vattenkraften skulle kunna nå Sveriges södra delar behövdes ett nationellt nät. Vattenfall och privata aktörer fick lov att samarbeta i frågan. Men riksdag och regering valde så småningom att ge Vattenfall monopol på ledningarna.

Det svenska systemet har sedan mycket tidigt präglats av samarbete mellan kraftbolagen. På så sätt har bolagen kunnat optimera sin kraftproduktion, och producera elen på de ställen där det har varit billigast. Detta samarbete utvidgades under 1970-talet till att även omfatta Norden.

De svenska kraftbolagen, däribland Vattenfall, var till en början negativt inställda till en avreglerad elmarknad. Men Vattenfall anpassade sig snabbt. När den nordiska marknaden väl hade avreglerats blev den förebild för andra europeiska länder.

Att få elproduktionen att matcha efterfrågan är inte lätt. Bygger man för få kraftverk blir det elbrist och bygger man för många blir det dyrt. Utvecklingen i Sverige och för Vattenfall visar exempel på båda fallen.

Vattenfalls verksamhet koncentrerades inledningsvis på utbyggnaden av vattenkraft, stamnät och regionnät.

En naturkatastrof riktade strålkastarljuset mot hur sårbart det svenska samhället var. När elen slutade fungera, slutade också det mesta att fungera. Det fick Vattenfall och andra elnätsföretag att kraftigt öka investeringstakten för att göra näten säkrare i alla väder.

Bilder

VF000060.jpg

Älvkarleby kraftverk
Älvkarleby kraftverk

VF000122.jpg

Smarta nät
Smarta nät

vf200093_880.jpg

Christmas card with the Power Control personal from 1971
Julkort med Kraftkontrollpersonalen från 1971

VF000059.jpg

Trollhättan kraftverk
Trollhättan kraftverk

VF000063.jpg

Västra regionledningen
Västra regionledningen

VF000207.jpg

Kabelskåp i Bjurfors
Kabelskåp i Bjurfors

VF001011.jpg

Prognos gjord 1972: Elförbrukningen 1960–1990
Prognos gjord 1972: Elförbrukningen 1960–1990

VF000118.jpg

Stormen Gudrun
Stormen Gudrun

Videor

Lysande tider (in Swedish)
Lysande tider
Den svenska modellen (in Swedish)
Den svenska modellen
Elmarknad i förändring - Vattenfall
Elmarknad i förändring - Vattenfall
Släck av (in Swedish)
Släck av
Rallare till väders (in Swedish)
Rallare till väders

Entreprenörsskap och kreativitet

Artiklar

Under 1950-talet var Sverige tack vare det unika samarbetet mellan Vattenfall och Asea världsledande inom högspänningstekniken. Tillsammans skapade en stor statlig upphandlare och ett privat företag stora exportframgångar för Sverige.

Under 1950-talet slog Vattenfall en mängd rekord vid kraftverksbyggena i Harsprånget och Stornorrfors. Det lyckades man med tack vare skickligt yrkeskunnande och ”the Swedish method”, teknik utvecklad av de svenska företagen Atlas Diesel och Sandvik i samarbete med Vattenfall.

När Suorva-dammen skulle byggas i början av 1920-talet ställdes Vattenfall inför ett delikat problem. Under tre års tid skulle 400 man bo och arbeta i väglöst land i den lappländska ödemarken. Helt avskärmade från omvärlden. Lösningen blev Sveriges första reguljära flyglinje och Sveriges första trådlösa telegraf.

Utvecklingen av säkerhetsbältet i Sverige var inte ett resultat av svensk bilindustris uppfinningsrikedom. Det var i stället en produkt av Vattenfalls arbete med att förhindra och förebygga olyckor på sina arbetsplatser.

För att utveckla företaget har vattenfallare alltid rest ut i världen för att lära och inspireras av andra. Förvånansvärt ofta har resan gått västerut till USA. Inför många avgörande steg i Vattenfalls utveckling har man lärt av den stora grannen i väster.

Nöden är uppfinningarnas moder. Vattenfall har utforskat och experimenterat med många alternativa energilösningar. Både hur man kan spara energi och använda nya energikällor.

Under den stora it-yran i slutet av 1990-talet spirade utvecklingsidéerna hos både etablerade företag och så kallade start-ups. Även hos Vattenfall, som lanserade det intelligenta hemmet. Men som så många andra av den tidens internetrelaterade innovationer slutade det mer eller mindre med ett fiasko.

Bilder

VF000545.jpg

Godstågslokomotiv
Godstågslokomotiv

vf000542.jpg

Tidningsartikel rörande invigningen av västra stambanans elektrifiering och Lilla Edets kraftstation
Tidningsartikel rörande invigningen av västra stambanans elektrifiering och Lilla Edets kraftstation

vf000543.jpg

Program från invigningen av elektrifiering av järnvägen med el från Porjus kraftstation
Program från invigningen av elektrifiering av järnvägen med el från Porjus kraftstation

VF220004.jpg

Vattenfalls generaldirektör och Aseas vd i vd:ns jaktstuga 1940
Vattenfalls generaldirektör och Aseas vd i vd:ns jaktstuga 1940

lkab682.jpg

Malmbanan
Malmbanan

VF000544.jpg

Porjus och Malmbanan, tidigare Riksgränsbanan
Porjus och Malmbanan, tidigare Riksgränsbanan

VF000071.jpg

Stornorrfors kraftverk
Stornorrfors kraftverk

VF000079.jpg

Slädfärd i månskenet
Slädfärd i månskenet

Videor

Bergtagen (in Swedish)
Bergtagen
Det hände 1957 (in Swedish)
Det hände 1957
Uppdrag 2000
Uppdrag 2000
Koldioxidfria kraftverket (in Swedish)
Det koldioxidfria kraftverket
Gotland och elkraften (in Swedish)
Gotland och elkraften
Suorva - Dammbygget i vildmarken
Suorva - Dammbygget i vildmarken
Värmepump för kung och fosterland
Värmepump för kung och fosterland

I hetluften

Artiklar

Överenskommelsen mellan Vattenfall och naturskyddsrörelsen – Freden i Sarek – blev inte någon slutpunkt för konflikten om älvarnas utbyggnad. Den hade knappt börjat. Under tio års tid skärptes tonläget radikalt mot Vattenfall, och frågan fick till slut en politisk lösning.

Vattenkraftsutbyggnadens glansperiod var inte gyllene för alla. Många fick betala ett högt pris under 1940- och 50-talet, då Norrlandskraften skulle söderut. Bland dem samerna.

Kärnkraftsfrågan har kantats av politiska motsättningar, både mellan partier och inom partier. Den har också kantats av många beslut och utfästelser, som senare övergavs. Något som inneburit stor ovisshet och osäkerhet för kraftproducenter som Vattenfall.

Växthuseffekten uppmärksammades tidigt av Vattenfall. Men den hamnade under 20 år delvis i skuggan av andra miljöproblem som ansågs mer akuta – men som numer är lösta. Klimatfrågan blev på nytt aktuell på 1990-talet, och hamnade högt på Vattenfalls dagordning.

När Vattenfalls pionjäranläggningar byggdes på 1910-talet fanns få kritiska synpunkter på de ingrepp i naturen som de innebar. Men i samband med bygget av kraftstationen Hojum i början av 40-talet fick Vattenfalls generaldirektör Waldemar Borgquist kontakt med riksantikvarien Sigurd Curman. De båda inledde ett unikt och långt samarbete, vilket bland annat räddade de unika hällristningarna i Nämforsen.

Inledningen på 1920-talet blev en turbulent tid för Vattenfall. Verket anklagades för att slösa bort skattebetalarnas pengar, lura bönder och att betala för mycket för nya fallrätter. I medierna kallades Vattenfall för ”rötägget bland kommunikationsverken”.

Bilder

VF000099.jpg

Kalixälven
Kalixälven

VF000101.jpg

Suorvadammen
Suorvadammen

VF000133.jpg

Folkomröstning om kärnkraften
Folkomröstning om kärnkraften

VF001018.jpg

Nämforsen kraftverk
Nämforsen kraftverk

VF000140.jpg

CCS-tekniken (Carbon Capture and Storage)
CCS-tekniken (Carbon Capture and Storage)

VF000142.jpg

Volvo V60 Plug-in Hybrid
Volvo V60 Plug-in Hybrid

VF000106.jpg

Hällristningar vid Nämforsen
Hällristningar vid Nämforsen

VF000112.jpg

Midskog kraftverk
Midskog kraftverk

Videor

Den blågula atomen
Den blågula atomen
Det nya ansiktet (in Swedish)
Det nya ansiktet
Öden bortom horisonten (in Swedish)
Öden bortom horisonten (in Swedish)
Från freden i Sarek till domen i Barsebäck
Från freden i Sarek till domen i Barsebäck

Företaget och människorna

Artiklar

Sedan bildandet har Vattenfall styrts av nio profilstarka personer, varav samtliga utom en varit ingenjörer. I denna artikel presenteras Vattenfalls generaldirektörer (1909–1992) och vd:ar (1992–).

Vattenfall sägs ha varit världens första statligt ägda vattenkraftsproducent. Vägen dit kantades av samhällsdebatter och rättsliga processer, och en stor dos entreprenörskap och företagsamhet. Den framsynte teknikern Vilhelm Hansen var den drivande kraften som gjorde det möjligt.

Vattenfalls utveckling till en stor europeisk energikoncern har inte alltid varit spikrak. Företaget har genom historien lyckats hantera stora svängningar mellan perioder av kraftig utbyggnad och tider av förvaltning. Om än med viss möda.

Ett kraftsystem måste övervakas och styras dygnet runt. Produktionen av el måste i varje ögonblick motsvara förbrukningen. Vattenfall måste också utnyttja sina olika kraftverk så optimalt som möjligt. För att klara allt detta finns Kraftkontroll.

Frågan om bolagisering av Vattenfall var långt ifrån ny när den hamnade på den politiska dagordningen 1990. Vattenfalls ledning hade sedan 1920-talet försökt övertyga ägarna om fördelarna. Men det krävdes en nationell ekonomisk kris för att idén skulle förverkligas.

Vattenfall har sedan starten varit ett verktyg i händerna på sin ägare, staten. Först för att främja landets industrialisering, sedan som en pusselbit i industripolitiken. Sedan 1970-talet har Vattenfall i varierande omfattning varit en del av landets energipolitik.

Den svenska elförsörjningen fungerade mycket väl och elproduktionen var effektiv. Det tyckte i alla fall Vattenfall och resten av Sveriges elproducenter före avregleringen. Men de svenska politikerna ville ha större konkurrens, och avreglerade elmarknaden. Tidigt insåg Vattenfall att man måste anpassa sig.

Arbetsmiljöarbetet var tidigt en viktig fråga för Vattenfall. Arbetet var både farligt och slitsamt. Samtidigt var det länge en stor skillnad mellan arbetare och tjänsteman. Det var först på 1970-talet de fick likvärdiga villkor.

Bilder

VF000147.jpg

Porjus kraftverk
Porjus kraftverk

josefsson.jpg

Lars G Josefsson
Lars G Josefsson

VF000166.jpg

Olidestationen
Olidestationen

VF001053.jpg

Aktiebrev från det företag som senare kom att bli Vattenfall AB
Aktiebrev från det företag som senare kom att bli Vattenfall AB

VF000145.jpg

Erik Grafström
Erik Grafström

VF000146.jpg

Trollhättan kraftverk
Trollhättan kraftverk

VF000149.jpg

Reaktor i Ringhals
Reaktor i Ringhals

VF000156.jpg

Hjälmtvång
Hjälmtvång

Videor

Med livet på en tråd (in Swedish)
Med livet på en tråd
Det hände 1956 (in Swedish)
Det hände 1956
Man har blivit van (in Swedish)
Man har blivit van
Solen Vattnet och Stjärnan (in Swedish)
Solen Vattnet och Stjärnan
Strömkarl (in Swedish)
Strömkarl
Presentation av Vattenfallkoncernen 1992 (in Swedish)
Presentation av Vattenfallkoncernen 1992
Vattenfalls GD-skifte 1985 (in Swedish)
Vattenfalls GD-skifte 1985
Kraftverksbyggare i Ritsem
Kraftverksbyggare i Ritsem

Ut i Europa

Artiklar

1990-talet innebar drastiska förändringar inom elbranschen. Internationalisering blev ett modeord, men det kom att ta lång tid innan Vattenfalls ansträngningar att etablera affärsverksamhet utanför Sverige fick ett genombrott.

När den europeiska elmarknaden avreglerades siktade Vattenfall högt. Planen var att framför allt ta sig in på den tyska marknaden, Europas största. Och det gick vägen. I början av 2000-talet var Vattenfall Tysklands tredje största elproducent.

Elektriskt ljus börjar användas på kajerna i Hamburg för första gången 1879. Nu kan fartygen lastas och lossas även nattetid.

Hamburgische Electricitäts-Werke AG (HEW) har spelat en central roll för Hamburgs elektrifiering och elförsörjning. Företaget har alltid varit en tillförlitlig energileverantör i Hamburg – från starten för nästan 120 år sedan och ända fram till i dag.

Hamburgs fjärrvärme har nästan 120 år på nacken. Här byggdes Tysklands första värmeverk. Och precis som för hundra år sedan diskuteras även i dag huruvida fjärrvärme och elnät bör ägas offentligt eller privat.

År 1884 satsar Deutsche Edison-Gesellschaft 3 miljoner tyska mark på att bilda aktiebolaget “Städtische Elektricitäts-Werke”. Syftet är kommersiell användning av el för belysning och kraftöverföring i staden Berlin.

Det tyska patentet på Edisons glödlampa blev startskottet. Med det lade Emil Rathenau och Oskar von Miller grunden för elektricitetens framgångssaga i Berlin. Elanvändningen fick snabb spridning och elen gick från att vara något exklusivt till att bli ett måste i vardagen.

Ingenstans är Tysklands historia lika påtaglig som i Berlin. Den isolerade verksamheten i Västberlin krävde att alla reserver utnyttjades, i synnerhet under blockaden. I Östberlin fortsatte återhämtningen trots planekonomin. Samgåendet efter återföreningen skapade nya utmaningar.

År 1789 upptäcktes de första brunkolsreserverna i Lausitz. I mitten av 1800-talet börjar kol att brytas i Spremberg för industriell användning.

Brunkol har gett människor i Lausitz arbete och mat på bordet i över 200 år. I början av 1900-talet visade kraftverket i Hirschfelde vägen för östra Tyskland. Den installerade kapaciteten på 25,5 megawatt levererade enorma mängder energi över stora avstånd till storstäderna via de nya landnäten.

Krigsskadestånd och planekonomi skapade utmaningar för kraftförsörjningen i DDR. Medan produktionen av konsumtionsvaror blomstrade och arbetarnas välbefinnande stod i fokus som aldrig förr, fick investeringar i nya anläggningar vänta.

Efter Berlinmurens fall gjordes stora omstruktureringar i östra Tyskland, inte minst i Lausitz. Anläggningar lades ner och människor blev uppsagda. På så vis lades grunden till realistiska möjligheter på lång sikt.

Bilder

VF000541.jpg

Kraftverket Planta Harca
Kraftverket Planta Harca

VF000538.jpg

Kraftverket VCE Vychodoceska Energetika
Kraftverket VCE Vychodoceska Energetika

VF000533.jpg

Warszawa, Polen
Warszawa, Polen

VF000529.jpg

Demonstration vid kraftverket Jänschwelde
Demonstration vid kraftverket Jänschwelde

VF000526.jpg

Gränsvakt vid Hirschfelde
Gränsvakt vid Hirschfelde

VF000503.jpg

Kraftverket West byggdes 1930-1944
Kraftverket West byggdes 1930-1944

VF000507.jpg

Bewag-reklam
Bewag-reklam

Videor

The Power Island (Bewag)
The Power Island (Bewag)
Vattenfall News 2/2001
Vattenfall News 2/2001
Vattenfall News 4/2001
Vattenfall News 4/2001
glqxz9283 sfy39587stf02 mnesdcuix8