Start / Ut i Europa / Hur allting började (HEW – Hamburg)

Hur allting började (HEW – Hamburg)

Hamburgische Electricitäts-Werke (HEW) har spelat en central roll för Hamburgs elektrifiering och elförsörjning. Företaget har alltid varit en tillförlitlig energileverantör i Hamburg – från starten 1894 och ända fram till i dag.

Hamnen i bräschen för elektrifieringen

Även på 1800-talet hade Hamburg en ledande roll inom teknikutvecklingen. Staden elektrifierades därför relativt tidigt. Redan 1879 installerades elektrisk belysning på två av stadens ångbåtar, och den första lastbryggan fick elektriska båglampor. Tack vare den konstgjorda belysningen kunde Hamburg befästa sin ställning som Europas snabbaste omlastningshamn, eftersom fartygen nu kunde lastas och lossas dygnet runt. 

Från 1882 lyste de 16 första båglamporna upp rådhusplatsen. För att kunna kontrollera utvecklingen köpte Hamburgs senat 1884 de testanläggningar man tidigare hade hyrt. Några månader senare installerades den första elmätaren i vinrestaurangen Börsenkeller. För allmänheten var elen fortfarande oöverkomligt dyr, men i den kommersiella sektorn ökade intresset stadigt. 

I slutet av 1880-talet fanns två kraftstationer som försåg Hamburg med el: stadsvattenkvarnen och den nya kraftstationen i hamnen, Sandthorquai. Åren 1891–92 genomgick hamnverksamheten en teknisk revolution när världens första eldrivna kranar togs i bruk och lasthanteringskapaciteten ökade dramatiskt.

HEW:s tidiga år

Hamburgs senat insåg att det fanns pengar inom eldistribution, men ville helst inte ta den entreprenörsmässiga risken. Därför välkomnade de några välbärgade Hamburgbors planer på att starta ett privatfinansierat kraftbolag. Den 15 mars 1894 såg Hamburgische Electricitäts-Werke AG (HEW) dagens ljus. Enligt ett leveransavtal som ingicks mellan staden och HEW skulle operatörerna betala en produktionsavgift till staden samt driva och modernisera de befintliga anläggningarna. 

Efterfrågan på el i det offentliga livet ökade. År 1917 tog HEW sitt första storskaliga kraftverk i bruk i Tiefstack. Dess fyra skorstenar förblev en symbol för företaget i decennier. I slutet av 1920-talet var belastningen på nätet så kraftig att HEW försökte dämpa efterfrågetopparna genom särskilda tariffer. En strategi som visade sig särskilt framgångsrik var den nya nattlagringstariffen, som passade särskilt bra för de nya varmvattenberedarna.

Förstörelse och återuppbyggnad

Trots allvarliga skador lyckades HEW upprätthålla elförsörjningen i Hamburg under andra världskriget. Vid krigsslutet kunde dock bara ett kraftverk producera el med full kapacitet. Bränslebrist och skador på elnätet gjorde att försörjningstryggheten inte kunde garanteras. Den tillgängliga kapaciteten var bara en fjärdedel så stor som före kriget. HEW tog snabbt fram en plan för reparationer, nybyggnation och expansion. År 1949 låg HEW:s elproduktion återigen på samma nivå som före kriget. 

För att kunna tillgodose den snabbt stigande efterfrågan på el byggde HEW nya kraftverk. Vid sidan av konventionell elproduktion använde företaget även nya typer av teknik och tog till exempel det första vindkraftverket i bruk på kraftstationen i Tiefstack. Med det nya pumpkraftverket i Geesthacht som byggdes 1958 tog HEW ännu ett stort kliv framåt i fråga om användning av förnybar energi.

Natten mellan den 16 och 17 februari 1962 ödelades Hamburg av en översvämning. Över 300 människor omkom, hundratusentals isolerades av vattenmassorna och elförsörjningen kollapsade. Men tack vare 1 700 HEW-medarbetares idoga arbete kom strömmen tillbaka inom bara 25 timmar.

Nästa artikel: Tidig fjärrvärme/HEW:s ägarstruktur (Hamburg)
Visa alla artiklar i Ut i Europa
glqxz9283 sfy39587stf02 mnesdcuix8