Storm gav säkrare el

Stormen Gudrun. Flygfoto över Dunevallen, dagen efter uppröjningsarbetet efter stormen Gudrun. År: 2005 | Plats: Dunevallen, Trollhättan | Skapare: Joachim Nywall | ID: VF000118

Lördag kväll den 8 januari 2005 drabbades Sverige av stormen Gudrun – den värsta naturkatastrofen någonsin i Sverige. På Hanö utanför Blekinge nådde stormen orkanstyrka, med en medelvindstryka på 33 meter per sekund. På Gotland rapporterades vindbyar på 40 meter per sekund.

Under några timmar blåste ett helt års nationell skogsavverkning ned – 200 miljoner träd, tillsammans med elledningar, stolpar och elanläggningar. Sju personer omkom. Bilvägar blockerades av nedfallna träd, och järnvägen stod stilla. Sturups och Kastrups flygplatser fick stängas, likaså Öresundsbron, Älvsborgsbron och Uddevallabron. Ringhals och Barsebäcks kärnkraftverk fick stoppa produktionen på grund av ledningsbrott i kombination med att stora mängder salt kommit in från havet och gjort ställverken obrukbara. Skadorna efter stormen beräknades till 10 miljarder kronor.

När stormen bedarrat stod 780 000 abonnenter utan el. Sammanlagt hade 30 000 kilometer elledning skadats. Av dessa krävde 9 procent komplett nybyggnation. Det nedgrävda nätet förblev utan skador. Ledningsgatorna för lokalnäten var som regel inte trädsäkra. Totalt beräknades antalet avbrottsdygn till 2,3 miljoner. Nätbolagens kostnader uppskattades till 2,5 miljarder kronor, inklusive avbrottsersättningar.

Stormen Gudrun. Ödeläggelse efter stormen Gudrun. År: 2005 | Plats: Trollhättan | Skapare: Joachim Nywall | ID: VF000115

Stormen visade enligt Energimyndigheten att Sverige och svensk ekonomi hade sina svaga punkter. Under några dygn slutade samhället att fungera, då elen försvann. När elen introducerades vid förra sekelskiftet fanns det sannolikt inte någon som kunde föreställa sig hur beroende av el samhället skulle bli.
För Vattenfalls del var 180 000 abonnenter strömlösa på morgonen den 9 januari. På kvällen klockan 19 hade emellertid hälften av alla kunder fått tillbaka strömmen. Två dygn senare återstod 10 procent, det vill säga 18 000 kunder som fortfarande var utan el.. Den 21 januari hade alla fått tillbaka elen igen.

Stormen Gudrun. Skogsparti där stormen dragit fram. År: 2005 | Plats: Lagmansered, Trollhättan | Skapare: Joachim Nywall | ID: VF000119

Under stormen Gudrun hade Vattenfall som mest 1 600 personer som arbetade med störningarna. Av dessa var 1 150 engagerade i fält medan 450 personer arbetade inne, bland annat på driftcentralerna. 15 helikoptrar, 20 bandvagnar och 20 skördare användes som hjälpmedel för att lokalisera och avhjälpa fel.

Ett problem under de hektiska dagarna var kommunikationen. Vattenfall fick under de första dagarna över 40 000 telefonsamtal på cirka 30 linjer. Informationen tog sig också fram på mer udda vägar. I stället för att sitta i telefonkö satte en boende på landsbygden upp en stor skylt vid sin väg där det stod ”Vattenfall byt säkring i transformatorn”. En av Vattenfalls bilar åkte förbi strax efter och bytte säkringen.

Vädersäkring genom nedgrävning

Vattenfall hade ett år tidigare beslutat att under en femårsperiod satsa 10 miljarder kronor på att isolera och vädersäkra de mest utsatta delarna av sitt elnät. Att gräva ned ledningarna blev nu ett allt vanligare alternativ. Ytterligare en effekt av arbetet var att Vattenfall fick bättre kontroll över var de svagare länkarna fanns. Resultatet blev att man successivt kunde ge kunderna en kraftigt förbättrad leveranskvalitet.

Landkablar vid Stor-Rotliden vindfarm. Den högsta punkten i området är cirka 570 meter ovanför havsytan, och terrängen består av lågväxande nordsvensk skog. År: 2010 | Plats: Stor-Rotliden | Skapare: Anna-Karin Drugge | ID: VF000120

Under de första tio åren efter stormen investerade Vattenfall 17 miljarder kronor för att vädersäkra elnätet. Sammanlagt 1 700 mil ledning grävdes ned eller vädersäkrades genom nya isolerade luftledningar. Investeringstakten för att förbättra elnäten under resten av 2010-talet ligger på cirka 3–4 miljarder kronor per år. Dessutom har ny fjärrstyrd teknik byggts in i elnäten. Detta innebär att näten numera är bättre förberedda på att möta stormar av Gudruns kaliber.

Smarta nät

Smarta elnät är en kontinuerlig utveckling av elnätbolagets roll att stödja samhället. De befintliga elnäten anpassas för att kunna ta emot mer förnyelsebar produktion, till exempel vindkraft och solkraft. Elnäten ska också snabbare och mer automatiskt kunna identifiera och åtgärda fel och störningar föranledda av stormar och kraftiga snöfall. Slutligen ska smarta elnät stödja utökad användning av el i till exempel värmepumpar och elbilar.

Smarta nät. Visionär illustration av framtida smarta nät. År: 2009 | Plats: - | Skapare: Kjell Thorsson | ID: VF000121